Hur vet man vad som är sant och vad som är falskt när vem som helst kan nå ut med sitt budskap, var som helst, när som helst? Den digitala framfarten har lett till att information enkelt kan spridas utan att först faktagranskas. Källkritik har aldrig varit viktigare än nu.
Varför behövs källkritik?
På Krisinformation.se skriver Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) ”Information är aldrig helt neutral, utan syftar oftast till att på något sätt påverka mottagaren”.
Hur kontrollerar jag om en källa är trovärdig?
Fundera på:
- Vem ligger bakom informationen? Kan du hitta den ursprungliga källan?
- Varför finns informationen? Fundera på hur budskapet vill förändra ditt tänkande och agerande.
- Vad är det för information du använder och vem tjänar på att du sprider den?
- Hur gammal är informationen? Är den fortfarande relevant?
- Hur fick du tag på informationen? Kommer den från en pålitlig källa som tidigare har levererat bekräftad information?
- Kan du hitta informationen i andra källor? Information som bara kan hittas i en källa måste behandlas med stor försiktighet.
Hur håller jag mig på tårna?
- Kom även ihåg att information som verkar vara för bra för att vara sann ofta är det.
- Följ journalisten och källkritiksexperten Jack Werner på sociala medier, bland annat Twitter och Instagram. Läs även hans bok Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå – som handlar om just källkritik och fejknyheter på nätet.
- Tidningen Metros avdelning ”Viralgranskaren” är en bra källa för att få uppdateringar kring populära fejknyheter. Klicka här för att komma dit! (Framtiden är dock oviss eftersom mediehuset Metro har stött på ekonomiska problem sedan juli 2019)
